Henrik D.A. Broberg

Realavtal är en speciell och tämligen ovanlig form av avtal, som endast blir giltigt vid den ena partens prestation (ett fullgörande). Som exempel på detta är bl.a. gåva, saklån, lån av pengar, bilparkering vid ett parkeringshus (som kräver betalning) och handlande från varuautomater.

Utfästelse om gåva (löfte om gåva) torde tidigare ha varit den vanligaste typen av realavtal. Avtalsbindandet mellan gåvogivaren och gåvotagaren finns även reglerad inom 1§ lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva (GåvoL). Här åskådliggörs två möjligheter, om gåvans fullbordande av lös egendom, som binden gåvogivaren till avtal. 

Den ena möjligheten är då gåvan, de facto, överlämnas från gåvogivaren till gåvotagaren och den andra möjligheten är då gåvogivaren ger ett skriftligt löfte om gåvan.

Det är absolut nämnvärt att lyfta fram att varken Avtalslagen eller förarbetena till den samma inte nämner denna Avtalstyp.

Henrik D.A. Broberg

Konsensualavtal

Konsensualavtalet är den avtalstyp som Avtalslagen reglerar och som kännetecknas av en samstämmig viljeförklaring som kan ske genom såväl muntligt som skriftligt och på ett formlös sätt. Det sker alltså genom utväxlande av meddelande s.k. anbud och accept (vilket jag avser att behandla vid senare inlägg). Ett exempel skulle kunna vara ett bodelningsavtal.

I Sverige råder det relativt stor avtalsfrihet och skapar, i och med det, möjligheten att avtala om hur avtalet skall ingås.

Henrik D.A. Broberg

HD går på SveaHovrätts tidigare domslut vad gäller jävs-frågan inom det uppmärksammade PirateBay-målet.

Enligt praxis är det inte att anse som en jävssituation då en domare, i ett lagstiftningsärende; dom i annat mål; eller eljest inom rättsvetenskapligt sammanhang, uttryckt en åsikt gällande rättsfrågor.

Bakgrunden härör Hovrättsrådet Ulrika Ihrfeldt och hovrättslagmannen Kristina Boutz som två (2) av de tilltalade inom PirateBay-målet anmält för jäv pga. deras engagemang i organisationerna Svenska föreningen för industriellt rättsskydd och Svenska föreningen för upphovsrätt.

Genom HD´s domslut kan därmed SveaHovrätt återuppta ärendet inför höstens förhandlingar.

Henrik D.A. Broberg

Ett formavtal kännetecknas av att det innehar viss en viss ”form” för att det skall vara giltigt. Det räcker alltså inte att parterna är överens. Ett av de vanligaste formkraven är att avtalet ska vara skriftligt och vissa avtal skall även vara bevittnade (som bl.a. vid köp av fastighet, testamente etc.).

 Henrik D.A. Broberg

Avtal härleds dock inte enbart utifrån Avtalslagen, lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, den kompletteras även vid många tillfällen av andra lagar och allmänna bestämmelser som stiftar vissa krav (hur avtalet ska vara upprättat, säkerheter etc.). Avtalslagens 1§ beskriver detta såsom ”I fråga om avtal, för vars giltighet enligt lag fordras iakttagande av viss form, gälle vad särskilt är stadgat”. Finns således andra bestämmelser är avtalet ogiltigt.

Som några exempel på detta kan bl.a. nämnas:

Konsumentköplagen – då en konsument sluter avtal med en näringsidkare.

Köplagen – då två konsumenter eller två näringsidkare sluter avtal.

Distans och hemförsäljningslagen som bl.a. beskriver konsumentens skriftliga information gällande dennes ångerrätt.

AB04 (Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader) – som bl.a. beskriver beställarens och utförarens inbördes förpliktelser vid entreprenadutföranden.

Jordabalken som ställer vissa formkrav vid köp av en fastighet samt minikrav vad gäller hyra av bostad.

Det finns även lagar som stiftar förbud av vissa avtal som till exempel Föräldrabalken som stipulerar vem som kan ingå bindande avtal.

Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden som bl.a. beskriver förbud av näringsidkare som tecknar oskäliga avtalsvillkor. m.m.

Henrik D.A. Broberg